Enligt skollagen ska eleverna prestera
lika bra både muntligt och skriftligt för att uppnå ett visst betygskriterium. Detta
är ett problem som är mycket mer fundamentalt än det kanske verkar. Orsaken är
att de olika presentationsteknikerna faktiskt har mycket litet med varandra att
göra – trots att det i kriterierna låter som de innehåller samma sak, som t ex ”flyt”
eller ”välgrundade resonemang”.
Och skulle inte både muntliga och
skriftliga presentationer kunna visa på flyt och välgrundade resonemang? Jo,
men vad man glömmer är att presentationen måste bedömas utifrån mottagaren. Och när det gäller
mottagaren så är de båda presentationsformerna vitt åtskilda!
Vid en muntlig presentation bedöms flera
olika faktorer där innehållet – kunskapen – bara är ca 15%. Resten är kroppsspråk,
röstläge, klädstil osv, det vill säga faktorer som har mycket lite att göra med
elevens förståelse för vad hen presenterar. Lärare kanske tror att de bedömer
innehållet, men de är också människor och fungerar rimligtvis som andra
personer som lyssnar på en presentation för att ta del av innehållet (t ex en
föreläsning).
Man kan hävda att det är viktigt att lära
sig att presentera saker muntligt, men i så fall ska man träna på kroppsspråk,
röstläge, olika presentationshjälpmedel, stil och finess ;-). Bedömningen av själva innehållet borde
istället ske under omständigheter när de andra 85% inte är med och stör – dvs i
skriftliga presentationer.
Jag ska genast erkänna att även i
skriftliga presentationer finns effekter av estetik och personliga preferenser
som påverkar kommunikationen mellan lärare och elev, men den andelen är mycket
mindre än vid muntliga framträdanden.
Nu jobbar få skolor fokuserat med de 85
procenten kroppsspråk mm, så det är kanske lättare att nöja sig med att ta ett
litet steg mot en rättvisare och mer konstruktiv bedömning av innehållet: Ta fram
tydliga och konkreta mål för muntliga presentationer. Man kan bestämma hur
många termer som ska förklaras, eller vilka samband som ska bevisas. Vill man
dessutom bedöma hur bra detta görs så var konkret! Elever behöver veta vad ett
väl underbyggt resonemang betyder - som att det ska innehålla ett påstående, en
faktabakgrund och en förklaring till varför bakgrunden är relevant för
påståendet. Ska man bedöma ”flyt” måste både elev och lärare veta vad flyt är,
t ex genom att studera konkreta exempel tillsammans.
Men framför allt: reflektera över hur
mycket av dina intryck som kommer från sådant som faktiskt inte spelar någon
roll för elevens kunskapsnivå – annars kommer du att ge betyg för olika
personligheter istället för förmågor!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar